RISKEN FÖR BLODPROPP VID LÅNGFLYG

Att benen svullnar upp när vi flyger, det har nog de flesta av er känt av. Men vad innebär det egentligen att sitta still under många timmar utan att röra på sig? När benutrymmet är trångt, det är torr luft och lufttrycket lägre än vad vi är vana vid? Finns det en förhöjd risk för blodpropp vid långdistansflyg? Vad säger egentligen forskningen och finns något exakt svar?  

Det verkar återstå en hel del forskning inom området och det är komplext, men vissa gemensamma nämnare har den forskning jag läst visat på. 

Svullna ben upp till tre dagar efter resan

Sommaren 2001 gjordes en studie som kallas för ”Economy Class Syndrome”, där namnet syftade på det trånga benutrymmet vid flygning. Forskarteamet ville se hur långflyg påverkar vätskeansamling, ödem i benen. Något som var tydligt var att det skedde en markant vätskeansamling i benen under en långflygning. Ju längre flygtid desto mer ansamling. Det var ingen specifik skillnad mellan friska resenärer och de i riskzonen för blodpropp. Det upptäcktes att den här vätskeansamlingen fortsatte att öka upp till en dag efter flygresan och stannade kvar i benen upp till tre dagar efter en flygresa. I en annan studie gjordes också en intressant upptäckt, att när testpersoner fick sitta i en Boeing 747 i tolv timmar, fast på markplan, så fick personerna också en markant ökning av ödem i benen. Här visade det sig också att benen svullnade upp mer på natten än på dagen.

Flygresor över 4 timmar - fördubblad risk för blodpropp

Världshälsoorganisationen startade år 2002 projektet WRIGHT (WHO Research Into Global Hazards of Travel) där syftet var att se om risken för blodpropp ökade med flygresa och hur stor den ökade risken var. Där kom man fram till att under fyra timmars flygresa så drabbades 1 av 6000 av blodpropp, efter fyra timmars flygresa fördubblades antalet. De olika studierna visar lite olika siffror på hur många som drabbas och när fördubblingen sker…men alla är överens om att risken ökar med tiden.  

Gemensamt med studierna är att det är personer i riskgrupper som framförallt drabbas av blodpropp under en flygresa, man talar om över 80% av fallen. 

Den största riskfaktorn är trångt benutrymme

Samtliga forskningsrapporter visar på att det är framförallt det trånga benutrymmet som är den största riskfaktorn bakom blodpropp samt vätskeansamling i benen. De studier som jag tagit del av vittnar om att det inte finns något klart samband mellan det låga lufttrycket, syrenivåer och uttorkning utan att det måste undersökas ytterligare. Detta innebär att även andra resesätt som bil, buss och tåg har också en förhöjd risk för blodpropp och svullna ben vid långresa.

Stödstrumpor förebygger och bra för återhämtningen 

Det som framkom av studierna var att det finns goda skäl till att använda kompressionsstrumpor vid lite längre flygning. 

Rekommendationen är att ta på flygstrumporna 2 timmar innan flygresan. Eftersom benen fortsätter att svullna så mycket som ett dygn efter flygresan är det viktigt att ha på sig stödstrumporna även några dagar efter flygresan som återhämtning. Om benen svullnar upp så kan blodkärlen minskas/krympa och risken för blodpropp öka framförallt hos personer i riskgruppen.

I en studie visar att om man använder stödstrumpor vid flygning så minskar risken för blodpropp till en tiondel jämfört med de som inte använder stödstrumpor.

När man har en lång resa framför sig så är det allra viktigaste att röra på sig regelbundet, se till att man frigör så mycket utrymme framför benen som möjligt. 

Källor:

Compression stockings reduce risk of DVT on long-haul flights

The Cochrane Library, Issue 2, 19 April 2006

What is the risk of developing DVT during a flight and can it be prevented?

German Institute for Quality and Efficiency in Health Care, 10 January 2008

Graduated compression stockings as prophylaxis for flight related venous thrombosis

Hsiu-Fang Hsieh PhD RN

Deaprtment of Nursing, Fooyin University, Taiwan

Formation of Edema and Fluid Shiifts During a Long-haul Flight

Mittermayr et al

Journal of Travel Medicine, Volume 10, Number 6

WHO Research Into Global Hazrads of Travel (WRIGHT) project

World Health Organisation, 2002